Det är dags för lite högerextremistisk skönlitteratur igen. Jag har ju tidigare skrivit om den svenska översättningen av nynazistiska klassikern The Turner diaries som handlar om hur vita högerextremister utkämpar ett raskrig. Det är definitivt den mest kända boken i den smala genren men det finns också andra, mindre lyckade, försök att skriva skönlitteratur på temat organiserat utraderande av alla ickevita från jordens yta. Ett av dem är boken White Empire av Kenneth Molyneaux som jag precis läst ut. Molyneaux var pastor i Kreativistens kyrka, en högerextrem rörelse grundad i USA av Ben Klassen i början av 70-talet. Rörelsen, som idag för en tynande tillvaro, är en märklig blandning av rasdyrkande religion, radikal högerextremism och alternativa idéer om kost och hälsa såsom raw food och solterapi.
Boken White Empire utspelas runt år 2050 och man har redan upprättat ett rasrent imperium i vilket Kreativistens kyrka är statsreligion. Huvudstaden har fått namnet Klassengrad efter rörelsens grundare. Imperiet utkämpar ett krig mot de ickevita i syfte att erövra hela planeten åt den vita rasen och man har redan över halva världen under sina fötter. Tillämpandet av Klassens idéer har gjort att man lever i en paradisisk guldålder. De vita har futuristiska vapen som plasmagevär och neutronmissiler samtidigt som den underlägsna fienden på sin höjd har vår tids vapen. Allt är därför upplagt för en promenadseger för de ljushyllta. Precis som i The Turner diaries försöker dock de förslagna judarna sätta käppar i hjulen för bokens vita hjältar.
Strävandet efter raskrig är mycket centralt för Kreativistens kyrka. Deras hälsningsfras och stridsrop är RAHOWA som står för ”racial holy war”, det heliga raskriget. Ordet förekommer också mycket rikligt i boken, som exempelvis i konversationen nedan där en av huvudpersonerna, som är stridspilot på ett uppdrag, kontaktar sambandscentralen:
John switched off the auto-pilot and regained control of the Bolt fighter plane. His anger and hatred for these primitive enemies of his own White Race continued to swell as he radioed in to the dispatch.
”RAHOWA! Airman Granger reporting,” John roared into radio.
”RAHOWA! What is your status, airman?” replied the calm voice of the dispatch.
”I’m nearing the target site and ready to annihilate our most hated enemies.”
”Excellent work. You seem quite excited airman. Is there something wrong?”
”I observed a ritual that the natives performed that utterly disgusted me and I’m looking forward to crushing these enemies of our people!” bellowed John as he vented his anger.
”I understand your hatred, airman. That’s why it’s our holy mission to make this a Whiter, Brighter World. Proceed as scheduled with the attack and update me when you successfully complete the mission. RAHOWA!”
”Yes, sir! RAHOWA!” John shouted as the swirl of excitement concerning the upcoming battle and his enmity of his enemy swam inside his mind.
(Källa: Molyneaux K., White Empire, s. 3)
Jag har räknat och ordet RAHOWA förekommer inte mindre än 65 gånger i den 98-sidiga kortromanen. Det blir i snitt 0,66 RAHOWA per sida. Inte bara hälsningsfrasen utan också andra delar av Klassens lära har vävts in i boken. Efter att bokens mest framträdande karaktär tilldelats imperiets främsta medalj för att ha släckt livet på en massa kineser festar exempelvis han och hans bäste vän loss på raw food:
Both men let loose a jovial laugh as they proceeded towards the vast amount of food that was available in the hall. It was very similar to the enormous feasts that the knights of old held only the food here was far more healthy and nutritious.
There were several long tables of food that was totally natural as well as being extremely delicious. There were many varieties of fruits at one table. Multiple variances of apples, bananas, cantaloupes, oranges and many, many more types of fruit were neatly sliced and made the mind reel as one had a difficult choice but would be satisfied regardless of choice.
Another table was lined with salads and salad toppings to satiate anyone who enjoyed salads. Cabbage, lettuce, onions, tomatoes and anything else one might choose for a salad decorated the table while emitting a pleasant aroma.
Yet another table was filled with nuts of sizes and shapes. The larger nuts, like coconuts, were present along with the smaller nuts, like peanuts. All were freshly grown to ensure their quality and to encourage good health in the Empire.
It had taken many years with gentle urging from the Empire to get the citizens to eat healthy foods. Everyone knew what healthy foods were but they were addicted to the poisonous junk that tasted so good yet caused so much grief and sickness. The children born in the Empire were regularly put on the standard Salubrious Living diet of raw, uncooked fruits, vegetables, nuts, and grains and that’s where the snowball effect had started as successive generations were raised healthy. Today, most of the population ate healthy and finding such harmful foods as meat, dairy products, or junk food was quite difficult. These foods weren’t illegal but shunned by the Empire and the vendors of such foods were comparable to the drug dealers of years past.
Wolf really enjoyed fruits while John was more of a vegetable man as they both swooped down on the food like an eagle swooping down on a startled mouse. Therefore, Wolf proceeded to select some succulent fruit from the fruit table as John attacked the tasty vegetables.
Wolf took his time as he greedily eyed the delectable fruits. He seriously deliberated over which fruits he would eat as he scanned all the options he had available. Suddenly realizing how large he was, he decided to eat all of the fruits he desired. It took a few plates and a few trips back to his table but he had a wide variety of fruits including some apples, bananas, berries, cantaloupe, oranges, and watermelon. He wasn’t sure what kind of berries they were but they looked so good that he decided to give them a try.
Across the hall, John piled some salad on his plate as well as some beans, broccoli, and spinach. He returned to the table and was shocked at all the food that Wolf had gotten. After his initial shock, he realized how big Wolf was and didn’t give it a second thought.
When both men seated themselves, Wolf initiated the custom tradition of reciting the five fundamental beliefs of Creativity. ”We believe that our Race is our Religion. We believe that the White Race is Nature’s Finest. We believe that racial loyalty is the highest of all honors, and racial treason is the worst of all crimes. We believe that what is good for the White Race is the highest virtue, and what is bad for the White Race is the ultimate sin. We believe the one and only, true and revolutionary White Racial Religion–Creativity– is the only salvation for the White Race. RAHOWA!”
Both comrades tore into their food like the vicious lions of Rome who ripped Christians and other fools to shreds. Their bodies reveled at the supreme fuel that was being provided while their taste buds were enticed by the pleasurable taste.
(Källa: Molyneaux K., White Empire, s. 19-20)
Personporträtten är, som alltid när det gäller den här typen av litteratur, väldigt platta. Huvudpersonerna är muskulösa övermänniskor som njuter av att döda ickevita samt känner en djup längtan efter att avla massor av vita barn. För att få lite variation bland karaktärerna har författaren gjort den ena stor och kraftfull och den andra mindre och smidig. Som synes i citatet ovan har han också låtit den ena vara fruktälskare samtidigt som den andra fått vara grönsaksälskare. Det blir faktiskt lite som när man skapar en barnbokskaraktär: ”Nu ska vi ta och ge seriefiguren Bobo lite personlighet. Låt oss se, kanske ska han älska gurka.”
Faktiskt är inte bara de vuxna karaktärerna övermänniskor, även deras barn är någon sorts superbarn som till exempel älskar att gå i skolan. Man säger heller inte godnatt till sina barn när man ska natta dem, utan man säger – ja, just det:
Wolf grinned as he listened to his son talk. ”You get a good night’s rest so you will be ready for school tomorrow.” Wolf lowered his voice and whispered, ”RAHOWA!”
”RAHOWA!,” came the replying whisper. Wolf attempted to leave the room when he felt a tug on his shirt. He glanced back at his son to hear him say, ”Daddy, my teacher says we have to take a week off of school next week. How come? I like school.”
”They have a week off four times a year so that you can take a rest from all the schoolwork. That doesn’t mean you have to stop learning though as I can recommend some books for you to read. If you think having four weeks off a year is bad then you would have hated to go to school when your great grandpa went. They had to take off for virtually the whole summer. Go to sleep now and I will see you in the morning.”
(Källa: Molyneaux K., White Empire, s. 35)
Man bekämpar dock inte bara sina fiender i öppen strid. Bokens främste huvudperson blir en bit in i boken utvald för ett infiltrationsuppdrag där han måste nästla sig in i den ännu inte helt utraderade dekadenta undre världen där rasförrädarna huserar. För att förbereda sig för det tvingas han lära sig om de perversa yttringar han trodde hörde en förgången tid till. Han tvingas lyssna på rapmusik under en hel dag och han får lära sig om ett stort antal sexuella avvikelser. Han blir också instruerad hur han ska behålla alkoholen i munnen och spotta ut den vid tillfälle om han skulle bli bjuden på någon sådan under sitt infiltrationsuppdrag. Man kan i och för sig tycka att han skulle kunna tummat lite på renlevnaden för det viktiga uppdragets skull. Vad händer till exempel om han blir tillfrågad om något med munnen full av sprit?
Avslutningsvis är White Empire stundtals ganska långrandig. Det är långa beskrivningar av strider där de överlägsna vita krigarna krossar sina motståndare av olika kulörer. Det byggs monument och det delas ut medaljer. Den makabra handlingen och de fanatiska huvudpersonerna gör dock att en absurd humor ofta uppstår. Gillar man extremistisk och obskyr skönlitteratur är det svårt att hitta så många värre exempel.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Högerextremism, Raw food, Kreativistens kyrka, Antisemitism, Romaner, Science fiction.
