Konsumentfrågor

Sajten pkjonas.se kommer framledes inte att ha något som helst samarbete med strippklubben Club Kino eller deras associerade verksamheter

För lite mer än fyra år sedan fick jag ett erbjudande om att mot några hundralappar i ersättning skriva ett sponsrat inlägg tillägnat erotikbutiken Kinoshopping. Jag kikade lite snabbt på deras hemsida och fann ingen anledning att avstå erbjudandet. De verkade främst saluföra sexleksaker för de som önskade krydda sexlivet en smula och jag är inte den som vill moralisera över vad folk har för sig i sovrummen i vårt avlånga land. Jag anser att allt är okej så länge alla inblandade är myndiga, allt sker frivilligt, ingen ägnar sig åt någon form av självskadebeteende och inga pengar byter ägare (såvida en kamera inte är närvarande, då blir det plötsligt okej).

Vad jag dock inte visste var att erotikbutiken Kinoshopping hängde nära samman med, och verkade i angränsande lokaler till, strippklubben Club Kino. Jag hade när jag kikade på sexshopens hemsida tyckt att det var lite märkligt att de var tillgängliga på telefon dygnet runt men tänkte att de kanske delade callcenter med andra onlinebutiker eller något åt det hållet. Efteråt insåg jag att det antagligen var den anställde i kassan på den dygnet runt-öppna strippklubben som hade hand om telefonen.

Hur som helst, när det gått upp för mig att sexshopen var direkt knuten till strippklubben kändes det givetvis väldigt sunkigt men jag teg och behöll mina smutsiga pengar. I fyra år teg jag.

Nu kan jag dock inte tiga längre då strippklubbens sunkighet nått nivåer som inte låter sig sopas under mattan. Aftonbladet och 200 sekunder har nämligen avslöjat att bland annat Club Kino pressar sina anställda att sälja sexuella tjänster. Med anledning av detta vill jag informera mina läsare om att denna sajt fortsättningsvis inte kommer att ha något som helst samarbete med Club Kino eller någon till dem knuten verksamhet.

John of God akt 11: Jannies fantastiska erbjudande

Det var länge sedan jag skrev något om den cyniska industrin kring brasilianske healern och transmediet John of God och de blåögda svenskar som arrangerar resor till honom. Nu måste jag dock bryta tystnaden då en av de svenska healingresearrangörerna lanserat ett helt fantastiskt erbjudande till sina kunder. Det är researrangören Jannie som i sitt senaste nyhetsbrev presenterar den revolutionerande tjänsten.

NYHET!

Återigen kan Vidéen Travel erbjuda någon fantastiskt!

DU SOM TROR ATT DU INTE HAR RÅD ATT ÅKA?

LÄS HÄR:

Nu kan jag erbjuda avbetalning på alla mina resmål, helt utan ränta!

Så här enkelt fungerar det.

* Du skriver kontrakt med mig och Vidéen Travel.
* Du sätter in pengar till mig i förskott på en resa (du bestämmer vilken).
* Du betalar varje månad så mycket du kan eller vill.
* När du betalt hela din resa så är det bara att bestämma vilken resa du vill med på och min tjänst är gratis.
* Du får löpande kvitto på dina insatta pengar.
* Om du ångrar dig efter att ha betalt halva resan betalar jag tillbaka dina pengar minus 1000 kr av din insättning för det jobb jag haft.
* När du köpt din flygbiljett så blir 2000 kr av ditt insatta kapital bokningsavg och betalas inte tillbaka om du skulle avboka. Dessa pengar ingår i slutsumman och tillkommer inte.

Frågan är såklart vilket mervärde Jannies okonventionella förskottsavbetalningstjänst ger kunderna, mer än förvaring av pengar och någon sorts självbindning vid att så småningom köpa en resa eftersom man förlorar en tusenlapp om man väljer att inte resa. Det är förvisso väldigt fint av henne att inte kräva sina kunder på ränta för de pengar hon så vänligt förvarar åt dem.

Man kan ana hur tankegångarna gått. En vanlig ursäkt när Jannie försökt kränga sina resor till John of God och hans bisarra healingceremonier, där han går lös med vassa metallföremål på kvinnobröst, näsor och ögon, har säkert varit att man inte haft råd. Sådant säger man ju ofta när någon försöker sälja på en något man absolut inte vill ha. Nästa gång någon kör med en sådan dålig ursäkt kommer Jannie dock att ha ett ess i rockärmen, räntefri avbetalning i förskott!

Tidigare inlägg på denna blogg om healingresorna till John of God: Vill man ha en introduktion till John of God så kan man läsa första delen i min bloggserie och vill man ha mer fördjupning angående de svenska healingresearrangörernas verksamhet så kan man läsa del fyra med min dödsföraktande wallraffning som ändtarmscancerdrabbad potentiell healingresekonsument. Specifikt om Jannies healingreseverksamhet har jag skrivit några få rader om i del tre, sju och nio.

Flink, Quick och företagsam

Tidigare har jag skrivit om MUF:s vallåt ”Sverige jobbar” från 2010 i vilken man sjöng arbetslinjens lov. Förutom vallåtar och kampanjlåtar av olika slag är det dock svårt att hitta musik med ett borgerligt budskap. Jag vill minnas att liberala Magasinet NEO i en artikel försökte leta reda på högervriden populärmusik men det gick, föga förvånande, inget vidare.

Häromdagen sprang jag dock på en av dessa rara fåglar, ett litet musikstycke där borgerliga ideal och företagsamhet hyllades. Det rörde sig om en käck liten låt som ett lokalt band från min hemby i Dalarna spelat in i början av 80-talet. Man lovsjunger i låten ortens olika näringsidkare som gjort livet mer värt att leva.

Det är dock synd att låten inte gjordes några år senare istället. Kiosken som besjungs skulle nämligen komma att tas över av ingen mindre än blivande seriebekännaren Thomas Quick som under en tid däruti sålde korv, hamburgare och gotter. Att sjunga hans lovsång hade brutit av fint mot klämkäckheten i låten.

Efteråt fick jag höra rykten om att Quick sysselsatte några av byns äldre pojkar med någon sorts runktävlingar i kiosken. Sant eller ej så var jag hur som helst för ung att delta i sådan tävlan då det begav sig och jag ägnade istället min barndom åt den mer oskyldiga idrotten orientering.

Om det nu blir någon kommission som ska utreda hela Quick-historien så kan de gärna också få tillsätta en kommission som utreder om han någonsin gjorde något äckligt med maten och godiset han sålde i kiosken då det är något jag gått och undrat över i många år.

Liknande inlägg på denna blogg: Sverige jobbar, om MUF:s lilla lovsång till arbetslinjen.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Personligt, Borgerligheten, Dalarna, Thomas Quick, Idrott, Konsumentfrågor, Musik.

John of God akt 8: Vad är healing och hur kan det fungera?

Detta är del 8 i min bloggserie om healingresorna till transmediet John of God i Brasilien. Länkar till de tidigare delarna återfinns sist i inlägget. Del 1-4 utgör själva granskningen och del 5-7 avhandlar efterspelet.

Jag skrev i del 7 att min granskning av healingresearrangörerna hade utvecklats till ett konstprojekt men jag är inte så säker längre. Det handlar nog snarare om någon sorts tvångsmässigt självskadebeteende. Jag mår nämligen inte bra av att om och om igen ta del av researrangörernas usla argument för att man ska tro på John of Gods mirakel. Varje gång begraver jag ansiktet i handflatorna och förstår inte varför jag utsätter mig för plågan, allt det gör är ju att spä på mitt redan alltför djupa människoförakt.

Jag tycks dock vara fast i John of God-hjulet där det ena ständigt leder till det andra. I bloggeposets senaste inlägg bevistade jag ännu ett informationsföredrag, denna gång med researrangören Anita Ekberg. I pausen sålde man hennes bok, Vad är healing och hur kan det fungera?, som jag inte kunde låta bli att köpa även om det innebar att jag spräckte tusenlappen på John of God-relaterade varor och tjänster. Givetvis måste jag läsa boken och skriva några rader om den så att jag inte bidragit ekonomiskt till en oetisk näring utan anledning.

Jag har faktiskt tidigare skrivit en del om författarinnans affärsverksamhet. I del 2 skrev jag om företaget och insamlingsstiftelsen hon driver, om hur hon bemöter cancersjuka reseintresserade samt om ett par av helandeberättelserna hon publicerat på sin hemsida. I del 6 berättade jag kort om hur planerna på ett healingcenter utanför Gävle gått i stöpet. Del 7, slutligen, avhandlade som redan nämnts ännu en informationskväll om healingresorna, denna gång med just Anita som föredragshållare.

John of God-världen är de anekdotiska bevisens värld och en stor del av boken Vad är healing och hur kan det fungera? utgörs av berättelser skrivna av de som besökt John of God om de saker de upplevt där. Ibland hänvisar författarinnan förvisso till ”forskningsresultat” som ska bevisa healingens effekt men läsaren får sällan tydliga hänvisningar till var dessa ”forskningsresultat” står att finna och man förväntas ofta leta själv eller ta författarinnan på orden. Till ”forskningsresultaten” som man kan finna hör bland annat Masaru Emotos studier av tankars påverkan på iskristaller som fått välförtjänt kritik.

Besökarna som framträder i bokens olika berättelser tycks vara mer eller mindre rotade i den alternativa sfären. Man får man bland annat läsa om tidigare besök hos andra healers och gurus samt ta del av deras funderingar kring kvantmystik. Ett förmodat vaccinationsskadade barn far också förbi i en bisats i en av berättelserna. Det verkar alltså knappast som om John of God är första stoppet i den nyandliga karusellen för de som kostar på sig en resa.

Andekavalkad
Man presenterar i boken några av de andeväsen som John of God inkorporerar. Anita skriver att hon ibland sett John of Gods ögon helt klarblå när han kanaliserat ett specifikt andeväsen.

Det gäller att vara försiktig så att man inte går i samma fälla som de troende och låter de egna önskningarna och förväntningarna styra vad man ser. Möjligen kan det vara så att jag också bara ser saker jag vill se men jag tycker mig ibland ana i de olika berättelserna från Casan att de använder verksamma substanser på patienterna för att ge sken av att det faktiskt händer något med dem. Att få i dem någonting tillsammans med det heliga vattnet eller örtpreparaten man ordineras borde rimligen inte vara svårt.

Det berättas till exempel ofta att man efter de osynliga, andliga operationerna blir extremt trött och ligger och sover i något dygn. I boken berättar en man med tjocktarmscancer och metastaser i lever och lungor som rest med Anita om hur han kände sig vid tiden kring en sådan operation. Är det bara köandet, värmen och hans sjukdomstillstånd eller har han faktiskt blivit drogad?

Efter soppan mediterade jag en stund innan jag gick tillbaka till pousadan (värdshuset) för att äta lunch.
Kl 14 var det dags att ställa sig i operationskön. Kön gick raka vägen till operationsrummet/behandlingsrummet.
Jag stod upp och la höger hand på hjärtat för att sen blunda. Då började det. En mycket märklig upplevelse. Jag kände en bedövande känsla. Mina läppar domnade ungefär som hos tandläkaren. Jag började skaka och andas häftigt och fick problem med att stå. Jag koncentrerade mig på att inte ramla omkull och det rann från ögonen, näsan och munnen.
Efter en stund kom det fram en kvinna som torkade och lugnade mig. Jag fick öppna ögonen en kort stund för att stänga dem igen. Direkt därefter var det dags att gå och då var jag naturligtvis tvungen att öppna ögonen igen.
Anita tog emot mig och ställde mig mot en vägg så hon kunde samla ihop alla men jag fortsatte att andas oregelbundet. Då kom en man från Casan och kollade mig men uppenbart blev han nöjd med det han såg för han lämnade mig där jag var.
När Anita hade samlat ihop alla så försökte hon hjälpa mig till apoteket där jag skulle hämta mina operationsörter. Dessvärre så var jag så snurrig att hon ändrade sig och tog mig till ett eftervårdsrum. Det bemannas av minst en legitimerad sjuksköterska så även de omedelbara fysiska åkommor som kan vara allvarliga, kan identifieras och eventuellt behandlas på plats.
I eftervårdsrummet fick jag ligga tills min andning och min kropp återhämtat sig något sånär. Anita gick och köpte mina örter och efter ett par timmar så tog hon mig till pousadan där jag legat till skrivandes stund.
När jag låg i efterbehandlingsrummet så var känslorna mycket starka. Det var en blandning mellan eufori och misär. Jag visste inte vad jag skulle tro. Jag var ju så fysiskt påverkad. Hur kunde jag vara det? Men något måste jag ju tro. Oavsett så var den fysiska påverkan mycket kraftig.
Nu känner jag mig sliten. Trött och glad. Jag har legat och blundat, sovit och funderat i ett dygn. Efter en operation ska du inte göra något annat än att sova eller låtsas sova. Det är dock inte så svårt för mig.
I morgon blir det current room.

(Ekberg, A. (2011), Vad är healing och hur kan det fungera? s. 47-48)

Ett annat exempel från boken är Matthew som kommit till Casan för att bli av med en aggressiv hjärntumör. John of God, eller Medium João som han också kallas, tycks vilja ge Matthew biverkningar och förutsäga vilka de blir för att bevisa att det som sker på Casan är äkta.

En fredag eftermiddag i början av mars 2006 var Matthew i samlingshallen för att hjälpa till där han behövdes.
Medium João inkorporerad kom fram till honom och sa:
– Gå och hämta din fru.
Matthew sprang ut och hämtade Gessymara som mycket förvånad och orolig undrade varför. De skyndade sig tillbaka till Medium João/Entiteten som bad Gessymara att gå och hämta en burk örter. När hon kom tillbaka sade han:
– Öppna nu burken mitt barn. Jag kommer varken att röra vid burken eller örterna men kommer ändå att transformera den här burken med örtmedicin till något helt annat än passionsblomma. Jag vill att alla ska se kraften i det här. Örterna kommer att ha biverkningar som han kommer att både känna och se.

Örtpreparaten från Casa de Dom Inácio är baserade på Passionsblomma och specialdesignas av entiteterna för varje person. De ger i vanliga fall inga biverkningar.

Entiteten tog Gessymara lite avsides och berättad vilka biverkningar Matthew skulle få och hon frågade om hon skulle berätta det för honom.
Entiteten: – Nej, han behöver inte veta detta. Hans medvetna eller omedvetna ska inte ha någon påverkan på det du kommer att se. Ge honom två kapslar nu direkt, en till kvällen och därefter tre per dag tills kuren är slut. Hans andliga arbete är fullbordat och dessa örter kommer att rena hans fysiska system från alla bieffekter de tidigare behandlingarna har gett, speciellt cellgifterna. Lägga sedan märke till hur stark och frisk han blir.

Under tiden Matthew tog örtpreparatet fick han liknande bieffekter han fått när han gick på cellgifter, blev väldigt trött och mådde stundtals mycket dåligt. Några dagar efter att kuren var slut kände han sig friskare än någonsin.

(Ekberg, A. (2011), Vad är healing och hur kan det fungera? s. 100-101)

I de olika reglerna och ordinationerna på Casan som man får ta del av i boken kan man också ana att de nog ofta är till för att pressa så mycket pengar ur besökarna som möjligt. Förutom att folk så gott som alltid uppmuntras att återvända ett antal gånger handlar det också om så små saker som att man alltid måste ta taxi efter en osynlig, andlig operation även om man bor blott 50 meter från Casan.

Boken känns sammanfattningsvis som något av en tjockare reklamfolder för författarinnans egna healingreseverksamhet ämnad att inspirera de som funderar på att resa till Casan samt de som redan varit där.

Vad är kvacksalveri och hur kan det fungera
Framsidan på boken pryds av ett foto som Anita tagit på Casan. Det påstås visa energierna på platsen och när John of God såg fotot uppmanade han henne att visa det för människorna i Sverige. De ljusa prickarna på fotot är de vanliga fotofenomen som brukar kallas orber. Prickarna är utmärkta objekt att tolka som annat än blott fotofenomen för den som gärna vill se belägg för något övernaturligt.

Andesignatur
Vissa av fotofenomenen på bilderna i boken verkar dock inte ha uppkommit av en slump utan tycks ha kommit till genom manipulation. Dessa bilder har dock inte författarinnan själv tagit.

Avslutningsvis tre små kortnyheter från John of God-världen.

I. När mellandagstristessen var som värst anmälde jag för övrigt Anitas företag SEM, Svenska Energimedicinska AB och en av de andra researrangörerna till Konsumentverket för deras marknadsföring där de berättade om mirakulösa helanden från bland annat cancer på Casan i Brasilien. Detta kan nämligen bryta mot marknadsföringslagens paragraf 5 och 10. Det kändes som om det var hög tid att anmäla eftersom de haft flera månader på sig att uppdatera hemsidorna sedan den problematiska marknadsföringen lyftes fram i ljuset. Andra researrangörer ändrade omedelbart sina hemsidor men dessa två gjorde inga ändringar. P4:s lokala nyheter i Stockholm och Kristianstad har hunnit rapportera om anmälan. Återstår att se om Konsumentverket gör något åt saken.

II. På Casan används en sorts blinkande lampor som kallas kristallbäddar för att behandla besökarna. Det finns ett ganska stort antal sådana kristallbäddar i Sverige som besökare på Casan förmåtts köpa för dyra pengar. En av besökarna verkar ha ångrat sitt köp och försöker nu kränga kristallbädden på Blocket.

Healinglampa säljs pga platsbrist. John Of God använder den som komplement i sina behandlingar.
se ” John of God” på nätet.
Behandlar och balanserar chakrorna.
Nypris 50 000kr .Säljes till högstbjudande.

WebCite

III. Till sist lite obekräftat smaskigt healingreseskvaller som jag snappat upp när jag stått och lyssnat bakom en gardin på en John of God-relaterad tillställning. På ett sjukhus i Umeå sägs en sjukvårdsanställd ha rekommenderat patienter att åka till John of God för att bli friska. Om så är fallet har någon tolkat ”vetenskap och beprövad erfarenhet” synnerligen liberalt.

Tidigare inlägg i denna serie:
John of God akt 1: Introduktion till healingresorna på Studieförbundet Vuxenskolan, inlägget är en liten introduktion till healingresorna där jag utgår från Studieförbundet Vuxenskolans reklamföredrag som jag bevistade.
John of God akt 2: Den första halvan svenska entreprenörer i healingresebranschen, om den ena halvan svenska arrangörer av healingresor med destination John of God.
John of God akt 3: Den andra halvan svenska entreprenörer i healingresebranschen, fler svenska arrangörer av healingresor med destination John of God.
John of God akt 4: Jag fick cancer i stjärten eftersom jag skämts över att vara bög, det mest nervkittlande inlägget. Jag träffar en av researrangörerna, låtsas vara cancersjuk och intresserad av en resa till det brasilianska transmediet.
John of God akt 5: Mediabrus och mediebrus, om de första granskningarna i gammelmedia av healingresorna och John of God.
John of God akt 6: Varför man uti sin vanskapta torso skola gömma en mikrofon, mer mediauppmärksamhet och lite resonemang kring varför det är motiverat att wallraffa.
John of God akt 7: Fångad med byxorna nere på Jordstrålningscentrum, ännu en informationskväll om healingresorna, denna gång med researrangören Anita som författat boken detta inlägg avhandlar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Livsåskådning, John of God, Healing, Resor, Cancer, Medialitet, Konsumentfrågor.

Back on Track är inte på banan

Ödet har gjort att jag kommit i kontakt med företaget Back on Tracks produkter. De tillverkar stöd, skydd och täcken av olika slag, för människa, häst och hund. Hade det rört sig om vanliga handledsskydd, armbågsskydd eller hästtäcken så hade de varit ganska ointressanta. Back on Tracks produkter påstås dock vara något utöver det vanliga och ska hjälpa mot inflammationer och skador på andra sätt än de traditionella motsvarigheterna. Om materialet skriver de på sin hemsida att: ”Textilien är en synergi mellan gammal kinesisk erfarenhet och modern vetenskaplig textilteknologi.” (Webcite) Gammal kinesisk erfarenhet är ju en sådan där diffus fras som får varningsklockorna att ringa och vi får aldrig veta vilka erfarenheterna är. Den moderna vetenskapliga textilteknologin verkar vara keramiska partiklar i tyget som reflekterar värmestrålning. Modern vetenskaplig textilteknologi i all ära, men lite moderna vetenskapliga studier på produkterna skulle inte heller vara så dumt om de nu påstås vara något annat än det konkurrenterna säljer. Studierna lyser dock med sin frånvaro. Däremot finns det på hemsidan bilder av glada människor som varmt rekommenderar produkterna och berättar om hur de blivit hjälpta av dem. Leenden och glada tillrop istället för knastertorra studier brukar ju också vara rätt vanligt när det gäller den här typen av produkter.

Man kan ofta störas av den rika tillgången på bluffprodukter för oss människor. Det tycks dock ofta vara än värre för våra fyrfota vänner, och då särskilt för hästar. För dem tycks marknaden svämma över av pseudovetenskapliga produkter som dessutom kostar skjortan.

Hur som helst, den föreslagna mekanismen som ska göra att Back on Tracks skydd och täcken påskyndar läkning är enligt företaget följande:

Egenskapen hos de keramiska partiklarna är att när de blivit uppvärmda av kroppsvärmen utstrålar keramiken en värme som träffar kroppen. Värmen som på detta sätt återreflekteras är en långvågig värmestrålning vilken är detsamma som långvågig infraröd strålning.

[…]

Den våglängd som de keramiska partiklarna emitterar absorberas i cellerna och en signal går till hjärnan om att värmeenergin ökar och hjärnan öppnar då blodkärlen. Absorptionen sker inte bara på huden utan även en bit ner i vävnaderna, vilket gör att blodkärlen vidgas inte bara ytligt utan även i muskler och kring leder. Den ökade blodcirkulationen i vävnaderna luckrar upp muskelspänningar och stärker kroppens egna förmåga till att häva inflammationer och läka skador.

(Webcite)

På ett hästforum är denna tråds inledande inlägg läsvärt. Det är skrivet av en person som utger sig för att vara ”produktutvecklare inom textila/hybrida material med inriktning reflektion/energibesparing/värme/kyla” och i inlägget pekas på hur Back on Tracks påståenden om de keramiska trådarna är felaktiga och vilseledande. Keramik är dels inget högreflekterande material och även om det skulle vara det så är trådar alls inte reflekterande på samma sätt som en plan yta. Produkterna kan dock ha egenskaper som gör att de är värmebevarande. Längre fram i forumtråden kliver Back On Tracks VD in, dock utan att ens kommentera invändningarna vilket väl innebär att de är välgrundade. Istället väljer VD:n att fokusera på sådant som felstavade namn.

På Vetenskap och Folkbildnings forum finns också en tråd om företagets produkter. En användare på forumet har mailat företaget och frågat efter genomförda studier på produkterna. Hon fick svaret att en studie gjorts men att den på grund av mystiska omständigheter inte kunde publiceras. Gissningsvis var den undermålig.

Jag mailade lite med en herre på företaget och fick en gullig liten studie som omfattade tio hästar mailad till mig. Naturligtvis hade utförarna varit skeptiska innan men blivit förvånade över att produkten fungerat så bra. Sen hände det visst något som gjorde att studien inte kunde publiceras. Stackarna som sedan skulle sälja produkten hade inte resurser till att försöka upprepa studien så de satsade på marknadsföring istället. I vilken de inte anses kunna använda studien. Man styrker bevisföringen med auktoritetsargument och misstänksamhet emot mig. Klart BoT fungerar!

(Källa: Användaren pax på VoF:s forum)

Produkternas teoretiska grund tycks vara minst sagt skakig. Det avgörande påståendet, att dessa produkter har egenskaper som underlättar läkning och motverkar inflammationer på andra sätt än vanliga motsvarigheter, är något som inte är belagt. Någon vettig vetenskaplig studie av produkterna har ju inte gjorts trots att det borde vara enkelt att sätta upp en studie där en kontrollgrupp får helt vanliga stödprodukter eller täcken utan de undergörande keramiska partiklarna. Det tycks dock istället som att Back on Track kallt räknar med att folk är tillräckligt lättledda för att ta dem på orden att det fungerar och betala mer än för motsvarande stöd som saknar den gamla kinesiska erfarenheten och den moderna vetenskapliga textilteknologin. Det gör dock företaget tyvärr helt rätt i, de omsätter årligen hela 30 miljoner SEK.

Liknande inlägg på denna blogg: Magnetisörens nittioåttonde vinter, om magneternas påstått välgörande egenskaper.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Vetenskap, Skojare, Back on Track, <Alternativmedicin, Konsumentfrågor, Pseudovetenskap, Skepticism.

Rune och jag

I söndags blev jag medsläpad till Rum & trädgårdsmässan i Kista. Förutom en uppsjö av poolkrängare fanns där även kocken och matinspiratören Rune Kalf-Hansen. Han skulle hålla ett kortare föredrag om hur lokala och ekologiska råvaror kunde bestämma din meny. Det tyckte jag lät spännande och jag slog mig ner för att lyssna.

Kalf-Hansens budskap var att vi skulle hushålla med resurserna, till exempel genom att dra ned på köttkonsumtionen och inte slänga mat i onödan. Det jag fastnade mest för var dock hans tanke att man inte skulle bestämma vad man skulle äta först för att sedan avgöra vilka råvaror man borde införskaffa. Istället skulle man undersöka vad det bjöds på för tillfället, vilka råvaror var det säsong för nu? Sedan skulle man helt enkelt bestämma sin kosthållning utifrån det. Sådant menade Rune skulle vara mer spännande för konsumenten, man skulle tvingas överraska sig själv. Dessutom var ju färska säsongsråvaror så mycket bättre.

Det var inget som Kalf-Hansen berörde under de futtiga tjugo minuter han hade till sitt förfogande men sådant berör givetvis frågeställningar på ett betydligt djupare plan rörande människans förhållande till naturen. Ska man anpassa naturen till människan eller människan till naturen? Här är det givetvis inte frågan om att välja det ena eller det andra, utan om gråskalor, men vi har hur som helst provat det förra betydligt oftare än det senare.

Det var lätt att hålla med om allt Kalf-Hansen sade. Vi hade det så bra, jag och Rune, men under föredragets sista skälvande minuter skulle han nödvändigtvis förstöra allt det fina vi byggt upp. I slutet berättade han nämligen om de olika typerna av ekologiska märkningar som fanns på marknaden. Han hävdade då att det absolut bästa ekologiska alternativet var biodynamiskt odlade råvaror. I samma ögonblick som han sade det förstod jag att Rune och jag inte var ämnade för varandra.

För den som inte är bekant med biodynamiskt jordbruk finns här en bra sammanfattning. Det biodynamiska jordbruket bygger på antroposofigrundaren Rudolf Steiners tänkande och det måste sägas handla mer om magi än något genomtänkt ekologiskt jordbruk. Biodynamiskt odlande handlar nämligen bland annat om mystiska kosmiska energier, preparat tillverkade av djurdelar, vattenvirvlande och annat meningslöst hokus pokus.

Kalf-Hansen framhärdade ju i att man skulle använda resurserna effektivt när det gällde den överdrivna köttkonsumtionen och otyget med att slänga mat. Men varför tillämpar han i så fall inte den principen på det biodynamiska jordbruket? För det man pysslar med inom det är väl i stora delar snarare motsatsen till ett ekologiskt förhållningssätt. Att ägna sig åt meningslöst nonsens som att gräva ned kohorn i marken, virvla vatten, och dilla runt på alla de vis för att tillfredsställa de kosmiska energier Steiner fantiserat ihop är knappast ett effektivt jordbruk. Nu förbrukar väl kanske inte den sortens ritualer så mycket resurser, men det borde vara en principsak kan man tycka, och det borde faktiskt göra de biodynamiska varorna sämre än de vanliga ekologiska i det avseendet.

Nu brukar jag förvisso själv ibland köpa produkter från Saltå Kvarn vars sortiment är biodynamiskt odlat, men då tänker jag att jag får ta det goda med det onda. Jag går inte i tron att biodynamiskt är bättre och är därmed ursäktad och utan skuld. Sedan finns det ju alltid ett mervärde i den absurda komik som uppstår när man mumsar på mat där man betalat några kronor extra för att vuxna människor lekt Harry Potter när de odlat den.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Vetenskap, Pseudovetenskap, Antroposofi, Matlagning, Skepticism, Konsumentfrågor, Resurshantering.

Energibolaget i Sverige och jag

En gång för längesedan gjorde jag för första och sista gången misstaget att acceptera ett erbjudande från en telefonförsäljare. Jag hade länge tyckt att elräkningarna var ganska höga och när en försäljare från Energibolaget i Sverige ringde och erbjöd mig billigare el så nappade jag på det. Det skulle jag aldrig ha gjort, mina elkostnader blev med tiden istället dyrare än vad de varit tidigare och när jag väl slagit mig fri från Energibolaget i Sveriges bojor fick jag en sista negativ faktura. Företaget hade debiterat mig för alldeles för många elektroner men de överflödiga pengarna jag betalat dem såg jag aldrig och orkade ärligt talat inte bry mig.

I maj i år ringde återigen en av företagets telefonförsäljare och väckte mig ur min skönhetssömn. Jag har som princip att alltid vara trevlig mot den stackare som sitter på andra sidan luren och var så även denna gång. Efter avslutat samtal och avböjt erbjudande om att ånyo bli kund hos skojarföretaget släppte jag dock lös den vredgade rättshaveristen i mig. Som en gruvlig hämnd för att de väckt mig skrev jag ett par dåliga omdömen på olika konsumentsiter och anmälde företaget till DM-nämnden då jag sedan en tid tillbaka är med i NIX-registret och de trots detta ringt upp mig.

Jag hade faktiskt hunnit glömma bort min anmälan då resultatet av den trillade ned i min mailbox häromdagen. Det slutade faktiskt för en gångs skull med den lilla människans seger över de skrupelfria storföretagen. Energibolaget i Sverige menade att det rörde sig om ett etablerat kundförhållande vilket innebär att man inte behöver ta hänsyn till NIX-registret. DM-nämnden svarade att ett etablerat kundförhållande kan gälla i max ett år vilket passerats, i detta fall förvisso bara med två veckor. De bröt alltså mot god sed vid direktmarknadsföring. Allt det resulterade i var ett mail till mig där det stod att jag hade rätt och de hade fel samt att DM-nämden gjorde ett uttalande. Det kan tyckas väldigt futtigt, men man ska aldrig underskatta det lilla samt de gyllene orden ”Du hade rätt”.

Att underlåta att kolla mot NIX-registret är kanske ingen allvarlig förseelse men det är en god markör på att det rör sig om ett oseriöst företag om det upprepas och Energibolaget i Sverige har enligt DM-nämnden ett flertal gånger låtit bli att kolla mot NIX. Att det rör sig om ett skojarföretag är det även mycket annat som skvallrar om, man kan till exempel kika på de många dåliga omdömena på rejta och reco. Som alla skojarföretag har Energibolaget i Sverige andra företagsnamn som de tar till när det ursprungliga namnet blivit alltför nedsmutsat av företagets metoder. De går bland annat under namnen Min El samt Ingetextra. Kikar man på rejta och reco har de namnen mycket riktigt ännu inte hunnit bli lika solkiga som originalnamnet.

Den som vill se några exempel på företagets aggressiva säljmetoder kan klicka på länkarna under ”Media” nedan. Det rör sig bland annat om att förfalska namnunderskrifter, att försöka ge sken av samarbete med redan etablerade aktörer, miljöaktivister eller myndigheter, att lura kunder att de bara ska vara med i en undersökning, få information eller rabatt hos deras nuvarande elbolag för att sedan ändå överföra dem till deras bolag, att använda nyligen genomfört elmätarbyte som ett argument för att man även ska byta elleverantör samt att ge sken av att de är billigare när de i själva verket är mycket dyrare än de flesta andra elbolag (vilket även en snabbkoll på Elskling ger vid handen).

Det är samma förfarande varje gång. I den stund de bedrägliga metoderna når media går företagens VD Peter Wärme ut, skyller på de säljföretag de anlitat, beklagar att det gått till på detta viset och försäkrar att det ska bli bättring. Karln måtte dock ha minne som en guldfisk ty det är samma visa gång på gång, år efter år. Om det inte var för att jag alltid trodde gott om människor skulle jag säga att de satt det hela i system och är fullt medvetna om de fula säljmetoderna. Frågan är dock vem han skyller de smyghöjda priserna och de orimliga uppsägningsvillkoren på, de kan han ju faktiskt knappast lasta säljarna för.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Personligt, Energibolaget i Sverige, Min El, Ingetextra, Telemarketing, Skojare, Konsumentfrågor.

Bloggat: Små meningar – Energibolaget i Sverige AB, Viktigt och oviktigt – Energibolaget telefonförsäljning, Elprisbloggen – Varning för Energibolaget, Elprisbloggen – Min El nytt skojarföretag i elbranschen, Terrorluren – Energibolaget i Sverige AB spelar på mitt miljösamvete, Terrorluren – Energibolaget kämpar på, Stefan Janson – Oseriösa säljare, liaj, nad! – Bli inte lurad av Min El ebs AB, Carls Konsumentblogg – Energibolaget med märkliga försäljningsmetoder.

Media: SR, BT1, BT2, BT3, DT, FB, MND1, MND2, HD, GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, GP8, GP9, DN, EK, RR, Expressen1, Expressen2.