Min nya bloggbästis och jag

Efter nästan ett år av förvisso sporadiskt bloggande var det äntligen dags. När jag vaknade på morgonen den 10:e september hade jag ingen aning om att det skulle bli en alldeles speciell dag. Jag var ledig och gav mig av till den kungliga hufvudstaden för att träffa en bekant. Vi hade satt oss ner för att i godan ro ta en kaffe på Medelhavsmuséets café, men vi kände båda att magin låg i luften. Kanske berodde det på att Medelhavsmuséet är det enda museum som har luft- och vattenvirvlare från kvacksalvarföretaget Plus & Minus installerade vilket gjorde att energierna kändes speciella, kanske berodde det på något helt annat. Det var hur som helst då det underbara och fantastiska hände. En annan bloggare länkade i ett av sina inlägg till ett av mina inlägg för första gången. Förvisso har andra bloggare tidigare förbarmat sig över mig och länkat till mig i sina länklistor men det är ju ändå länkar till inlägg i inlägg som räknas hos de olika bloggportalerna. Tiden stod stilla när jag och min vän storögt tittade i dennes Iphone på bloggaren Emretssons två och en halv rad om mitt pedofilinlägg. Jag kände mig inför länkningen som Askungen inför de där snälla små mössens balklänningsöverraskning, för att använda en populärkulturell referens som så gott som varenda etnisk svensk kan relatera till.

När jag i dörren på väg ut från caféet stötte ihop med Tomas von Brömssen var det bara en bekräftelse på att jag var i en förtrollad värld och innan dagen var slut skulle jag, för att sätta pricken över i på en magisk dag, ha bytt några ord med ”Hoa Hoa” Dahlgren efter att ha klivit in på dennes nyöppnade krog.


Länkningen hos Twingly.


Länkningen hos Bloggar och Knuff där man även ser min första knuffpoäng. Man blir förresten alltid så nervös av googles reklamlänkar, hur vet de att jag är i behov av nattbyxor? Har de sparat mina sökningar? Deras motto ”Don´t be evil” räcker inte för att jag ska känna mig trygg i alla fall.


Länkningen hos Bloggportalen. Uppsalas 26:e mest länkade blogg för tillfället, inte illa pinkat.

Video borttagen
Precis så här kändes det när någon i ett inlägg länkade till ett av mina inlägg för första gången.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Personligt, Bloggande, Bloggosfären, Bloggportalen, Twingly, Knuff, Bloggbästisar.

Samtal om schizofrena antigaybloggare

När jag surfade runt lite på nätet råkade jag snubbla över den minst sagt absurda bloggen Samtal om Homosexualitet. Bloggaren, Andreas T, påstår sig sitta i kommunfullmäktige, arbeta som socionom och genomgå behandling för att bli av med sin homosexuella störning. Allt detta och mycket annat på bloggen kan man ställa sig väldigt skeptisk till. Det är en utpräglad antigayblogg med höga vetenskapliga anspråk som Andreas T står bakom. Tyvärr faller den pladask med hänvisningar till den högst tveksamma sidan EMASO och en ymnighet av underliga, ologiska och verklighetsfrånvända resonemang.

Om Andreas T har legat på latsidan när det gäller att argumentera övertygande så har han istället ansträngt sig till det yttersta för att promota sin blogg på olika vis. Bland annat har han skapat tjugo fejkbloggar med enda uppgift att välja honom som favorit samt länka till honom för att därmed klättra på Bloggportalens olika topplistor. De bloggare han skapat verkar vara en brokig skara med den enda gemensamma nämnaren att de har Andreas T:s blogg som favorit. Där finns bland andra Linda: ”Jobbar med festfix. Bor centralt. Lyssnar till Rammstein. Älskar Gucci och vintage Lacroix. Med i svänget och vet saker.”, Sven Holmkvist: ”Mogen gubbe som upptäckt bloggande och allt det roliga med det. Skriver utifrån egen erfarenhet och visdom.”, Benjamin: ”Bloggar om allt som berör afrikan i Stockholm och Sverige. Ser på samhället med andra ögon kan man säga.”, Annika: ”Bokhampan Annika läser och recenserar höglitteratur.” Marina Schenke: ”Här bloggas det om champagne och choklad, i ordens överflödsbemärkelse”, Mortal Violence: ”Bloggar om husdjur och slöjd, typ.”, Leviania: ”Bloggar om mitt nya liv i Stockholm efter flytten från Jerusalem där jag varit juvelerare i 14 år.”

Om sina beundrare på Bloggportalen skriver Andreas T att de nog faktiskt är ännu flera:

Många följer och favoriserar min blogg. Jag ser att bloggen är favorit för ett tjugotal på Bloggportalen. Ännu fler gillar och följer bloggen utan att markera det öppet, uppenbart av rädsla för personliga påhopp och hatiska angrepp från homolobbyns sida.

Riktigt schizofrent blir det dessutom i kommentarsraderna när Andreas T diskuterar med sig själv och ger sig själv beröm. I ett inlägg från mars diskuterar han med minst tre av sina egna alias och i samma kommentarstråd visar han även prov på en av sina andra paradgrenar, nämligen att kommentera i kända bloggares namn och hålla med sig själv.

Beundrarpost är det heller inte ont om. Andreas T har tydligen omvänt en del homosexuella genom åren, som till exempel Nieminen:

Jag minns första gången jag, självsäker bög och hängiven RFSL:are, hamnat på din blogg – chockad, förolämpad, förbannad, ville polisanmäla dig och hacka sönder bloggen. Jag var sååå arg! Hur vågar den här idioten ifrågasätta det vi alla vet, så tänkte jag. Men medan jag läste igenom inlägg efter inlägg märkte jag först ditt otroliga engagemang, sedan logiken i dina funderingar och argument, och slutligen insåg att det du skriver inte kan avfärdas som trams utan bör kollas, forskas i, grubblas över. Och idag, efter att ha kollat och dubbelkollat dina källor, efter att ha talat med forskare och läst deras rapporter (i original!) inser jag att jag haft fel hela tiden. Vi bögar är inte friska, ju tidigare vi fattar det desto bättre för oss själva.” //Nieminen på blogg.se

I ett annat inlägg berättar Andreas T om den omvända flatan Mia:

På högstadiet fick Mia för sig att hon var lesbisk.

[…]

Hon försökte leva efter denna övertygelse, och det blev några mörka år. Ungdomssexualitetens dark ages. Orgier, piller, psykiska besvär, neuroser, ett par självmordsförsök…
Tills hon en gång surfade på min sida (inte denna utan den jag hade innan), började läsa, tvivla och ifrågasätta. Hon fick veta att homosexualitet varken är läggning eller något du föds med (bevisas enkelt med hjälp av några grundläggande kunskaper i genetik och biologisk utvecklingslära).

[…]

Kort och gott, idag är Mia frisk. Hon tänder inte ens på tjejer. Och inga fler självmordsförsök, HIV-risker, neuroser och gråt om nätterna.
Förra veckan gifte hon sig med Matte, en fantastisk kille som hon älskar av hela sitt hjärta och har ett svindlande bra sexliv med. Och det finns planer på en bebis också, något hon aldrig kunnat om hon förblivit vilseledd och förvirrad angående sin sexualitet.
Grattis, Mia!

Man kan stilla undra vilken HIV-risk Mia utsattes för som lesbisk men Andreas T, expert på homosexualitetens baksidor, kan säkert svara på det.

Bloggen skulle i och för sig kunna vara ett utslag av någon sorts humor med tanke på den överdrivna tonen och de absurda omständigheterna. Men jag är tveksam, agget mot homosexuella känns väldigt äkta och Andreas T är lite för ihärdig för att bara drivas av njutningen i att provocera. En intressant studie i schizofreni av Hollywoodtyp är hans blogg i vilket fall som helst.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Vetenskap, Pseudovetenskap, Bloggosfären, Bloggportalen, Homosexualitet, HBTQ, Samtal om homosexualitet.