Uppsalabon Mohamed Omar är i startgroparna för att starta en progressiv och homovänlig moské som inte ska ha skilda avdelningar för kvinnor och män, vilket Metro, QX och TV4 rapporterat om. Ett sådant projekt är givetvis mycket lovvärt och välbehövligt. En progressiv, liberal och livsbejakande moské som inte tillämpar könssegregering är något varje svensk stad med tillräckligt stor andel muslimer borde ha.
Lite anmärkningsvärt är det dock då Omar tidigare torgfört rakt motsatta idéer. Han inledde förvisso sitt kändisskap som av kulturetablissemanget omfamnad poet. Han blev dock paria när han under en period kallade sig islamist, samarbetade med högerextremister, var allt annat än homovänlig och arrangerade föredrag med antisemiter och förintelseförnekare. Nu verkar han dock sugen på att återvända till ursprungsläget och har tagit avstånd från de destruktiva idéer han tidigare gett uttryck för. Det progressiva mosképrojektet får väl ses som ett led i denna återpositionering. Nog för att det alltid ska finnas möjligheter till bot och bättring men det är inte annat än att man blir lite misstänksam när personer i rask takt byter mellan diametralt motsatta ståndpunkter.
Mohamed Omar är dock inte ensam om moskéinitiativet utan det ska tydligen röra sig om ett tiotal personer som står bakom det. Den enda som nämns vid namn på Omars blogg är en Pontus Näslund. Omar har alltid haft en grupp anhängare. Under hans tid som paria kallades de Studiegruppen Aguéli men namnet förpassades till sophögen i samband med Omars avståndstagande från hat och extremism. Man kan rimligen undra vad för sorts personer som uppskattar hundraåttiograderssvängarna á la Omar. I och med denne Näslund kom svaret till mig. Det rör sig givetvis om personer som själva har en förkärlek för att hoppa runt mellan olika idésystem och trosföreställningar.
Om det rör sig om samme Pontus Näslund som Omar intervjuat på sin blogg och som Omars lilla sammanslutning arrangerat konstutställning med så har denne nämligen tidigare figurerat i Sveriges Radios Övernaturligt där han berättade hur han ingått ett förbund med djävulen. Av Näslunds blogg att döma är han dock numera socialdemokrat och muslimsk revertit. Nu finns det väl förvisso ingen direkt motsättning mellan att ha en pakt med Hin håle och att vara socialdemokrat. Däremot borde det vara svårt att få det att gå ihop med att vara muslim då ju karaktären Satan i Koranen är ondskan personifierad. De konservativa muslimer som inte uppskattar idén med en frihetlig, gayvänlig moské kommer tyvärr att finna det logiskt att någon med ett sataniskt förbund i bagaget är med som initiativtagare till projektet.
För övrigt är tydligen herr Näslund också juridikstudent vilket borde ha räckt att nämna för att den diaboliska pakten skulle vara underförstådd. Jag var nämligen av uppfattningen att en pakt med Satan var ett av juristutbildningens obligatoriska moment, precis som notarietjänst.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Livsåskådning, Islam, Religion, Uppsala, Satan, HBTQ, Socialdemokraterna.
Jag skulle vilja be om att du korrigerar Patrik till Pontus i början på fjärde stycket.
Den koppling mellan djävulspakt och progressiv moskéverksamhet du gör har tagits upp åtminstone en gång i ett muslimskt forum som domineras av wahhabism, så antagligen kan det bli ett tema för våra antagonister. Då påstods det också att Omar betraktar mig som ett helgon, vilket är ett lustigt missförstånd som kommer sig av en hemsida jag driver och intervjun med mig delvis handlade om.
Aguéligruppen är fortfarande verksam, såtillvida att en kärna av personer ur den fortfarande träffas och enstaka småskrifter ges ut.
Hej Pontus,
Så slarvigt av mig. Min söndagströtthet gjorde nog att hockeyspelaren Patrik Näslund klättrade upp ur mitt undermedvetna där han antagligen legat sedan jag ofrivilligt lyssnat till någon tråkig hockeydiskussion på jobbet. Därför kom hans förnamn tyvärr att ersätta ditt på ett ställe i mitt blogginlägg. Det är nu åtgärdat.
Jag trodde att Studiegruppen Aguéli hade ersatts av kulturföreningen Collegium Curiosorum. Några möten för Studiegruppen Aguéli står det ju ej längre att läsa om på Omars blogg, istället är det Collegium Curiosorum som har tillställningar ibland. Men du menar att Studiegruppen Aguéli alltså lever vidare i någon form? Om de gör det så är det i alla fall inte på samma sätt som tidigare då de ju bland annat arrangerade föredrag av olika slag.
För övrigt, även om man glömmer den eventuella motsättningen mellan att vara muslim och i förbund med Sheytan, borde det ändå inte vara bäst för en av initiativtagarna till ett progressivt, frihetligt mosképrojekt att gå ut med att ens pakt med Sheytan är avslutad, om den nu är det? Och om den inte är avslutad borde man inte skyndsamt se till att klippa banden till Den Onde? Det skulle ju annars kunna vara till projektets nackdel och eventuellt användas som slagträ av projektets motståndare. Du känner ju i så fall någon som har erfarenhet av att ändra sig och visa ånger. Du kan fråga honom hur du ska göra.
Vidare, hur tänker du angående ditt engagemang i Socialdemokraterna. Omar Mustafas engagemang i Islamiska Förbundet visade ju sig vara oförenligt med att sitta i Socialdemokraternas partistyrelse. Hur ser Socialdemokraterna på att vara engagerad i ett förbund med mörkrets furste i den händelse din diaboliska pakt nu består?
Tack.
Aguéligruppen har bytt namn några gånger på senare år. Det är inte så viktigt vad den kallas, vi har inte haft särskilt mycket utåtriktad aktivitet på åtminstone några år. Närmaste är väl att vi fikat rätt regelbundet och bjudit in allmänheten att delta, i samband med vilket besökare med föredrag ibland dykt upp.
Min pakt är sluten, och alltså avslutad. Föreslår du att jag ska sluta ett nytt avtal? Och varför skulle det vara problematiskt att ha relationen till Viskarna utredd och klar, egentligen?
Varför eller ens om Mustafa petades från suppleantposten är inte utrett, så jag har svårt att se varför du spekulerar i det. Han frånträdde, såvitt jag förstår, själv sina uppdrag efter att han uppfattat indikationer på att han inte åtnjöt partiledningens förtroende, vilket mig veterligen inte kommunicerades som ett ultimatum men jag är inte direkt informerad av någon av de inblandade annat än via massmediala kanaler. Du kanske har bättre källor?
Mustafa har arbetat med socialdemokratisk politik rätt länge och är inte direkt ny inom partiet. Om de tu vore oförenliga hade det stått klart för länge sedan.
Vidare, så är vänstern historiskt förknippad med Lucifer- och djävulsgestalter av olika slag, även frivilligt, kanske är det av en del partikamrater uppskattat att jag har erfarenheter av esoterismens vänsterhänta vägar. Jag utgår för övrigt från att mitt arbete för partiet kommer att tas emot som det är och inte som vem det kommer ifrån.
Pontus: ”Min pakt är sluten, och alltså avslutad. Föreslår du att jag ska sluta ett nytt avtal? Och varför skulle det vara problematiskt att ha relationen till Viskarna utredd och klar, egentligen?”
Jag tänker att det skulle vara till fördel för det senaste projekt du är en av initiativtagarna till om du deklarerade den diaboliska pakten upphörd. Kopplingen till Sheytan är ju annars ett tacksamt slagträ för konservativa muslimer. Jag har väl dock egentligen inte med saken att göra, jag är bara nyfiken hur tankegångarna går.
Pontus: ”Varför eller ens om Mustafa petades från suppleantposten är inte utrett, så jag har svårt att se varför du spekulerar i det. Han frånträdde, såvitt jag förstår, själv sina uppdrag efter att han uppfattat indikationer på att han inte åtnjöt partiledningens förtroende, vilket mig veterligen inte kommunicerades som ett ultimatum men jag är inte direkt informerad av någon av de inblandade annat än via massmediala kanaler. Du kanske har bättre källor?
Mustafa har arbetat med socialdemokratisk politik rätt länge och är inte direkt ny inom partiet. Om de tu vore oförenliga hade det stått klart för länge sedan.”
Som så ofta var det först när sakernas tillstånd nådde media som man insåg motsättningen. Omaraffären visar att det ibland kan vara svårt att ha dubbla lojaliteter. Du har trippla lojaliteter, du är progressiv muslim, socialdemokrat och har en pakt med Mörkrets furste. Mellan de två första råder givetvis ingen spänning, den tredje däremot skulle ju kunna vara ett problem. Nu saknar förvisso Lucifer hemsida och officiellt program så konflikten kommer ju inte att bli omedelbart uppenbar. Jag vet faktiskt inte exakt vad en pakt med Satan innebär, vet ens du det? I slutändan är dock den avgörande frågan vad du skulle göra om du var tvungen att välja mellan att följa Socialdemokraterna och att följa Den Onde, för deras intressen överlappar väl inte fullständigt? Var ligger dina lojaliteter främst?
Pontus: ”Vidare, så är vänstern historiskt förknippad med Lucifer- och djävulsgestalter av olika slag, även frivilligt, kanske är det av en del partikamrater uppskattat att jag har erfarenheter av esoterismens vänsterhänta vägar. Jag utgår för övrigt från att mitt arbete för partiet kommer att tas emot som det är och inte som vem det kommer ifrån.”
Nu är det väl främst vänsterns motståndare som historiskt velat förknippa dem med diaboliska krafter även om enstaka vänsterprofiler faktiskt haft Lucifer som ledstjärna.
I mångfaldens namn så borde det väl bara vara av godo om olika trosföreställningar finns representerade i partiet. Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, före detta Broderskapsrörelsen, har ju öppnat upp för personer med andra trosföreställningar än kristendomen. I konsekvensens namn borde ju även ljusbringarens efterföljare vara välkomna i förbundet. Har du ansökt om medlemskap?