När jag i torsdags besökte Livets Ords europakonferens köpte jag boken Himlen är mycket mer än du kan föreställa dig. I boken, som är en svensk översättning av amerikansk förlaga, berättar tio olika personer som påstår sig varit i himmelriket om sina upplevelser där. Att de olika beskrivningarna av himlen skiljer sig åt på många punkter tycks inte ha bekymrat de som står bakom boken. Bland annat varierar upplevelserna från mer sublima till mer konkreta. Den mest konkreta beskrivningen av de tio står nog Gary för. Han hävdar att han efter en allvarlig bilolycka besökte himmelriket och av Garys beskrivning att döma tycks himlen vara som en sådan där smått psykedelisk tecknad film för de minsta.
Jag såg noter sväva omkring i luften och sedan försvinna in i en person som brast ut i sång och sjöng i anden. Jag såg också noterna försvinna över bergen som omgav staden. Änglarna höll takten i sången, och träden klappade i händerna och höll takt med änglarna. Allting tillber Gud i himlen. Alla är jublande och tillber Herren på något sätt. Blommorna hade ansikten och de sjöng! Det var häpnadsväckande!
(Källa: S Roth, L Lane (2014), Himlen är mycket mer än du kan föreställa dig, s. 27-28)
Himmelriket har faktiskt, precis som våra jordiska städer, gator med gatunamn.
Gatorna heter saker som Halleluja-esplanaden och Prisa Herren-vägen. Vi gick på genomskinliga gator, och jag kunde se rakt igenom dem. En forskare vid NASA berättade senare för mig att om man får bort all orenhet i guld, så är guldet inte längre gult utan kristallklart. Medan vi gick där såg jag en lekplats med barn och tonåringar – de som dött i förtid. Jag såg också stora klumpar av lera, och jag såg änglar arbeta med mindre lerklumpar. De bearbetade och formade leran som om de höll på att skulptera något. Jag frågade John vad de gjorde. Han sade att de fanns där för små barn som dött genom missfall eller abort, och som formades till det som Gud vill att de ska vara.
(Källa: S Roth, L Lane (2014), Himlen är mycket mer än du kan föreställa dig, s. 28)
Även om Guds lerverkstad är märklig så är det ingenting jämfört med den kanske märkligaste detaljen i Garys beskrivning av himmelriket, något han kallar ”Reservdelsrummet”.
En favoritdel av min upplevelse är Reservdelsrummet. Ungefär femhundra meter från tronsalen finns det ett förrådsrum. På dörren står det en skylt med texten: ”Outtagna välsignelser.” Jag öppnade dörren och tappade andan. Det hängde ben på väggarna. Det fanns ett förråd av varenda del i människokroppen i det där rummet. Gud har ett reservdelsrum. Gud har mirakler som väntar på att ges till människor. Sedan såg jag människor på jorden be, och jag såg bönerna komma upp till himlen. Änglarna tog emot bönerna och hämtade det speciella miraklet, den där nya delen av örat, eller en ryggrad, eller en ny njure från Reservdelsrummet, och de tog med sig delen till den person som behövde den. Många gånger tvingades de strida mot furstar och väldigheter. Jag såg hur fienden hindrar de där bönerna och gör människor missmodiga. Änglarna hade sänts iväg för att hämta och leverera miraklerna, men människorna hade gett upp och tänkte att de aldrig skulle få sina mirakler.
(Källa: S Roth, L Lane (2014), Himlen är mycket mer än du kan föreställa dig, s. 28-29)
Trots att boken skulle handla om himmelriket så avslutar man, antagligen för att skrämmas lite, med en beskrivning av helvetet från en person som varit där på tillfälligt besök. Kanske är det egentligen inte så förvånande. För den bokstavstroende handlar ju kristendomen, som bekant, inte bara om morötter utan även om piskor.
Liknande inlägg på denna blogg: I Sverige verksamma Ibn Abbas Centret, som företräder en fundamentalistisk tolkning av Islam, är i sin föreläsningsserie om paradiset också väldigt konkreta om hur livet där kommer att te sig. Gillar du saffran, storslagenhet och genomskinliga tjejer kommer du att älska deras paradis.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Livsåskådning, Religion, Kristendom, Livets Ord, Paradiset, Döden, Helvetet.
Citera gärna ytterligare ur denna bok. Eller åtminstone räkna upp namnen på hummelrikebesökarna, så att man kan googla vidare på webben om dem.
Den här boken är dock inte den första i sitt slag. Jag känner till minst en till, se nedan:
The following is an excerpt from our new 317-page book “The Pentecostal-Charismatic Movement: Its History and Error,” available from Way of Life Literature.
Not only are there many Pentecostals who claim to have seen Jesus, some have even made trips to heaven.
Pentecostal evangelist John Lake claimed to have visited heaven. So did Percy Collett, Dudley Danielson, Marvin Ford, Aline Baxley, Kenneth Hagin, Sr., Benny Hinn, Roberts Lairdon, and many others.
In 1977 Richard Eby claimed that he died and went to heaven and he brought back the revelation that “the primary nerve in God’s cranium is the sense of smell.” He said that in heaven he could move anywhere at will and that he was visible yet transparent.
In the 1980s, Percy Collett built a large following based on his dramatic accounts of a five-day trip to heaven. He spoke face to face with the Holy Spirit and saw cats and (barkless) dogs. He saw the “Pity Department,” where aborted babies go to be trained for a period of time. He saw the “Garment Room,” where angels are sewing robes for believers. He even saw a “Holy Ghost elevator.”
Som sagt, PKJonas, berätta åtminstone namnen på dem som medverkar i den bok du byligen köpte. Men gärna också fler exempel på vittnesmål om hur det ser it i Himmelriket.
FDETDA: Får man veta om det är finare att bo på vissa gatuadresser än andra? Typ att Halleluja-esplanaden är finare än Prisa Herren-vägen? Jag har i alla fall läst om att i Himmelrikets höghus är det finare utsikt ju högre upp i skyskrapan man får bo, så de allra översta våningsplanen är naturligtvis reserverade för de extra gudfruktiga och heliga.
Hej bbnews,
Den himmelsbesökare jag citerat ovan är Dr Gary Wood. Övriga heter Dean Braxton, Rhoda ”Jubilee” Mitchell, Ian McCormack, Michael McCormack (son till Ian, så förmågan till himlabesök verkar gå i arv), Khalida Wukawitz, Robert Misst, Richard Sigmund, William Smith och slutligen har vi Dr Richard Eby som nämns i ditt citat och som förutom himlen även besökt helvetet. Det finns säkert en del att läsa om dessa personer på nätet om man googlar lite. Deras upplevelser varierar dock en hel del. Vissas upplevelser är konkreta och detaljrika samtidigt som andras mer liknar typiska nära döden-upplevelser. Vissa har besökt himlen efter att ha varit med om allvarliga olyckor, andra har fått profetiska syner under exempelvis bön.
Mig veterligen var det ingen skillnad på gatorna. Däremot berättade Gary att man fick olika kläder beroende på vad man gjort i jordelivet. Inte ens i himmelriket råder tydligen jämlikhet.